när alla vänner är som ljus, ljus som brunnit ut
vi går alla under samma måne, samma sol och samma himmel. vi går på samma jord, oavsett hur vi ser ut, vad vi känner eller tänker. vi är alla så olika samtidigt så lika. i avståndet är vi så långt ifrån varandra, men i hjärtat så nära.
allt som vi verkligen älskat är oersättligt och allt som vi har kunnat tänka oss att ersätta har vi i sanning aldrig älskat. det spelar ingen roll, vi är vuxna människor, då finns det inga hinder, bara hur mycket man är beredd att ge.
att lämna mig bakom dig kommer bli det svåraste jag någonsin har gjort, men jag är hellre ingenting för dig än något tillfälligt. och jag kan låtsas att jag inte bryr mig att det gör ont att lämna dig, man kan trots inte förlora något man aldrig haft.
