i don't even need your love, but you treat me like a stranger and that feels so rough

tre och en halv månader har gått sen jag var här sist, och det mesta har hunnit hända. fylla och fester, vänner och nära, kärlek och sorg, förhållande och dumpad, firande och saknande. jag har en vag känsla att jag spenderade min bästa tid på missunnsamhet.

sextio dagar kvar till studenten och både stockholm, utställning, massa fester och endel biobesök är inbokade, jag antar att jag inte ska gnälla men tomhet är inget man kan råda över, hur många människor jag än omger mig med så känns det ändå som jag står själv.

#lifegoeson


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0